Stora lilla hjärtat
Läraren kom fram och berättade att de haft en incident med flera barn och A hade
åkt på en rejäl propp.
Jag är inte mamma men det gjorde ändå så ont i "bonusmamma" hjärtat. Han hade
klösmärken i ansiktet vid ögat och såg så ledsen ut.
Barn A hade bråkat med någon och slagit barn B som i sin tur blivit förbannad på barn C för
att han inte hjälpt till. Då sade våran lilla A att "- Du kan ju inte bli arg på C för det är ju inte hans
fel att A bråkar med dig.
Det resulterade istället i att våran lilla A fick rejäla slag och klösmärken. Enligt honom själv
blev han slagen på fast han låg på golvet och försökte skydda sig.
Detta tog rejält hårt på honom eftersom han är en sådan som bara vill alla väl och aldrig bråkar
med någon.
När han skulle berätta historien kom det krokodiltårar och jag vet att han kommer att tänka
länge på det.
Men det känns skönt att veta att han försökte lösa situationen på ett pedagogiskt sätt, synd bara att
inte alla barn är lika kloka.
I väntans tider...
som enligt planerna ska komma ut på Tisdag.
Försöker att inte vänta allt för mycket men det är verkligen svårt att låta bli.
Man är ju ganska låst och kan inte göra så mycket.
Vi har ju haft extremt kallt här länge nu så det bidrar ju oxå till att man mest
går och väntar eftersom man knappt kan vara ute.
Jag aktiverar mig med att städa, baka, laga mat med mera....
Vi har nu äntligen fått vår nya bänkskiva från IKEA.... Vi har väntat i ca 6 månader,
det kallar jag leveranstid.
Så nu är den på plats och den gamla felaktiga är borta. Eftersom vi ändå blev tvugna att
riva halva köket lyckades jag även övertala N att vi skulle tapetsera om fondväggen i köket.
Så nästa vecka blir det nytapetserat oxå... Så kul!
Sedan ska jag införa lite vår i hemmet med härliga vårfärger jippi!
Håll nu tummarna för att vår efterlängtade bebis snart behagar att komma ut =)
OS 2010
OS 2006 i Turin var helt annat för min del. Då var vi på plats för att heja
på älskade Jonte som tävlade i Snowboardcross. Det var en sån enorm känsla
att vara på plats och känna trycket när tävlingarna drog igång. Det går inte ens
att beskriva känslan när någon som står en så nära tävlar. Man vill så gärna
att det ska gå bra så det värker i hela kroppen.
Nu hade han inga förväntningar på sig eftersom det var hans första OS och skulle ses
som övning inför OS 2010. Han gjorde en kanoninsats och blev 12:a, då var man stolt =)
Men det blev inget OS 2010...........
Eftersom jag skulle vara klar med min utbildning 2008 hade vi pratat om att eventuellt
skaffa barn efter det . Vi skojade att jag och bebisen skulle vara på OS och heja fram pappa.
Så blev det inte heller.........
Han var en underbar människa som har lärt mig många saker och till viss del alltid
kommer att finnas kvar i mig.
Så nu när man ser på OS är det inte utan att det känns tungt, så är det bara.
Och ironiskt nog så sitter jag nu här med en bebis i magen som strax ska komma ut.
Livet är så enormt föränderligt, det kanske inte alltid blir som man tänkt sig men det går
att ordna om man bara vill.
Detta OS kommer mina tankar att finnas i himmelen hos Jonte.
Nej, nej, nej
Jag har ju inte varit sjuk på år och dagar.... Nu ikväll kom febern plötsligt tillbaka igen.
Har ju varit pigg ett par dagar sedan förra feberdippen. Har ju annars haft en rätt skön dag.
Varit ute och promenerat och varit på marknaden i det superfina vädret.
Köpte munkar och var till farmor och fikade =)
Har sedan tillbringat kvälllen hos T, K och söta lilla N.
Ibland är det bra att vara ensam hemma.... Blev igen bjuden på middag =)
Sedan har vi bara kollat melodifestivalen och surrat. Länge sedan man hunnit sitta ned
och bara prata i lugn och ro. De har ju haft en extremt hektisk höst/vinter.
Återigen tillbaka till mig =) Det är ju såklart så att man blir lite nojig när kroppen
betér sig såhär i v.37.
Nu är det ju bara två dagar tills N kommer hem och jag får slappna av, varför kan jag
inte bara må bra tills dess.
På förlossningen tror de väl att jag är galen om jag ringer dit..... Det är ju bara feber liksom.
Lugnet före stormen
I förrgår fick jag en konstig feberchock.... På eftermiddagen blev jag helt
slut och mot kvällen låg jag i soffan under filten med massa kläder och vetevärmaren.
Det höll i sig hela natten och i går mitt på dagen var det som bortblåst igen.
Konstig värre.. Nåja man får vara nöjd att det inte blev värre än så.
Men nog är det himla trist att vara själv när man är sjuk. Man vill ju gärna
ha någon som tycker lite synd om en liksom =)
Nu börjar jag känna mig lugnare angående att N hinner komma hem innan
det blir ngn förlossning puh! Fast man ska nog inte ropa Hej ännu...
På Måndag kommer han äntligen hem och då först kan jag andas ut på riktigt.
Idag har jag haft min goa granne och A här på lunch och senare idag ska jag
och hälsa på gamla arbetskamrater från LK.
Känns lite lyxigt att hinna med sådant som man aldrig annars gör.
Till exempel att bjuda någon på lunch hemma i lugn och ro är ett extremt
sällsynt inslag i min orinarie vardag.
Jag mår iallafall hur bra som helst och tänker nu passa på att ta hand om mig själv
innan stormen kommer hi hi!!!
Förberedelser
Har nu hamnat i ett sånt läge att det mesta går ut på att förbereda
för den lilla bebbens ankomst =)
Eftersom N fortfarande är i Norge och jobbar lite mer än en vecka till
vågar jag mig inte på några större utsvävningar. Vill ju helst inte behöva
åka ensam till förlossningen.
Dessutom är man ju rätt trött och tung i kroppen så det blir rätt lugna aktiviteter.
Måste säga att det var skönt att jag blev ledig från jobbet =)
Har nu plockat upp och bäddat vaggan, packat det mesta för BB-väskan, plockat fram skötbädd,
inhandlat tvättlappar med mera.
Just nu sitter jag och funderar på om jag ska orka hänga med Em till IKEA imorrn.....
Hade varit bra eftersom vi behöver lite grejer till bebben men orkar man
med en hel dag på IKEA, det är frågan.
Måste vara första gången i mitt liv som jag överväger att inte åka till IKEA, är ju en av mina
favoritsysselsättningar ha ha
Tvättstugan typ färdig =)
Hej och hå.... Nu är man ensam igen.
N har som vanligt åkt till Norge igen och barnen är hos sin mamma.
Det har varit rätt intensiva veckor så på ett sätt är det rätt skönt att bli
ensam ett tag. Men inte så länge som två veckor....
Har såklart inte samma ork längre som jag vanligtvis har och veckor fulla
med logistic kring träningar, läxor, skola, dagis med mera tar på krafterna.
Det är så himla mycket man vill under dessa vekor när N är hemma.
Så förutom allt kring barnen vill man ju gärna hinna mysa själva och umgås
med vänner också. Det är en svår kombination kan jag intyga.
Nåja nu ska N vara borta i två veckor och när han kommer hem är det bara två
veckor kvar tills lillan ska komma. Då blir N hemma i 6 veckor så det blir verkligen
skönt.
Nu ska jag väl mest försöka att hålla bebban lugn så att hon inte får för sig
att komma ut tidigare. Jag vill verkligen inte behöva åka själv till förlossningen,
det är ju endast 13 mil dit oxå hm......
Vår fina fina tvättstuga och badrum är nu så gott som färdig sånär som på
några smådetaljer som ska fixas.
Här är resultatet såhär långt =)
Nu bara njuter jag av att ha en egen tvättstuga och har börjat att tvätta upp babykläder hi hi..
Och för att inte tala om duschen, den är bara så himla mysig =)
Nytt UL idag
Tydligen hade jag varken gått upp i vikt eller magen växt något alls sedan förra besöket.
Så det blev ett tillväxtultraljud, det visade dock att allt bara var fint.
Bebis var alldeles lagom stor, väger just nu ca 2,4 kg och mår alldeles utmärkt.
Skönt att höra =)
Vi såg det lilla hjärtat slå för fullt därinne... osså såklart återigen kunde vi ju inte
låta bli denna gången heller att försöka se könet.
Och ja, sista gången gillt. Farbror doktor sade att han trodde att det var en liten tjej =) =)
trodde, och trodde... Jag tror personligen inte att han skulle uttala sig alls om han var osäker.
Vi var även på föräldrautbildning igår... En del nyttiga saker gav det såklart men det känndes
aningen fånigt oxå. Massa andra föräldrar som man inte känner liksom......
N är inte särskilt ledsen att han inte kan vara med de två återstående gångerna ha ha.
Nåja, han är ju rutinerad så det går säkert bra.
Jag tycker att det ska bli såå spännande att se N som flickpappa ha ha
Han är ju liksom så självklar i sin pojkpapparoll........
Blir nog pappas lilla flicka, och så två storebröder till det.. ja de blir spännande.
Har nu hämtat upp vaggan från källaren och bäddat den. Tänk att det snart ska ligga en
liten människa i den.
Föressten så har vi bestämt namn..... men jag tror jag håller det lite hemligt ett tag hi hi...
Tre namn blir det så ni kan ju själv gissa iaf två av dem.
Första namnet är efter gammelmormor (tror det kallas så)
Andra namnet blir tilltalsnamnet
Tredje namnet blir efter farmor (alltså inte min, utan bebisens)
natti natti
Sorry!
Nu har jag varit riktigt dålig på att uppdatera igen....
Sen familjen kom hem igen har det varit full rulle som vanligt.
Helgen har varit rätt lugn eftersom det varit så kallt ute. Igår var vi
på badis med grabbarna... så himla skönt att bada och basta nu när man
väger typ ett ton.
Det är nu bara fem veckor kvar tills bebis kommer =) så jag har påbörjat en
del förberedelser.
Vår tvättstuga/nya badrum är nu så gott som klart. Iallafall så är allt kakel och
klinkers på plats. Idag har vi köpt bänkskiva där jag ska ha skötbord med mera.
Hjärtat ska göra klart därinne så det är fullt användbart innan han åker till Norge
igen.
Var på innerumsvisning förra veckan och kunde såklart inte låta bli att köpa lite
inredning till badrummet så nu vill jag att grejerna ska komma och allt ska bli
klart så jag får inreda.... Det är ju det som är roligast!
Ska sätta ut bilder snart....
Men nu måste jag börja med middag så den är klart när A och N kommer från
hockeyträning och ska hinna äta innan nästa träning som är Innebandy.
Osså blev det hälg!
Jag har kännt mig rätt pigg hela veckan så jag har passat på att jobba
rätt mycket. Planen är såklart att jobba mindre nu när alla killar kommer hem
igen så jag hinner umgås mer istället. Grabbsen kommer hem på Sönag och hjärtat
på Måndag sen är vi återigen fulltaliga, så skönt!
Det som annars hänt under veckan är att vårt tvättstuge/badrumsbygge kommit
igång ordentligt. Riktigt kul när man ser resultat varje dag. Så inom ett snar framtid
kan jag både duscha i vår nya stoora fina dusch och tvätta kläder i nya maskiner.
ÅÅh vad jag längtar =) =) =)
Ikväll har jag varit i Kauppinen hos E och A och bastat, ätit och myst. Supertrevligt och
en alldeles perfekt avslutning på veckan.
Förutom en sak.......På hemvägen slog det mig att min bebis har varit totalt stilla i
princip hela dagen och der oroar mig mycket eftersom den annars nu för tiden rör sig
massor. Väl hemma lade jag på soffan för att känna efter men inga rörelser alls.....
Ensam som jag är och ingen annan hemma som kan hjälpa till att känna och lyssna...
Många funderingar dök upp:
Har jag skadat bebben gm att bära för mkt?
Har jag bastat för hårt/varmt?
Har jag stressat för mkt?
Hur ska det gå om jag måste åka t G-vare och N är i Norge och svarar inte ens i telen?
Kontentan vart att ringa Å och såklart bekräftade hon ju bara det jag ville höra...
att det förmodligen inte är ngn fara, bebis måste ju oxå vila ibland.
Stackars Å måste ju ha trott att det hänt ngt jätteallvarligt när jag knappt kunde prata för
all gråt i halsen...
Så fort jag slappnat av lite mer tycker jag mig känna åtminstone små rörelser...
men för säkerhetsskull skall jag nu lägga mig på sidan ett tag. Det brukar alltid bli livat
i magen när jag ligger på sidan så nu hoppas jag innerligt på det.
Annars kommer jag att ringa G-vare för vägledning.
Har nu fått nummret av Å och har programmerat in det i telen.
Urk, gillar inte alls de här oroskänslorna och längtar tills mitt hjärta och
min stora trygghet här i livet kommer hem igen....
Lugn vecka
varsitt håll och jag är själv hemma igen ja förutom den lilla i magen då såklart =)
Den gör mer och mer hela tiden för att påminna mig om dess existens... Men det är
mysigt värre.... Har börjat känna mer och mer att det närmar sig... Ryggen värker
ganska rejält, har foglossningar, fötter och händer svullnar och gör skitont på nätterna.
Men det är väl kanske inte så konstigt jag är ju i v.32 nu och har altlså 8 v kvar.
" Barnet är nu ca 29 cm från huvud till stjärt och väger omkring 2 kg. Skulle det födas nu kan det klara sig i kuvös. Kuvös behövs bland annat för att underhudsfettet ännu inte är utvecklat. Nu fungerar barnets fem sinnen och hon eller han kan också vrida på huvudet. Alla inre organ fortsätter att mogna, tånaglarna är färdiga och huvudhåret fortsätter att växa. Barnet sover ca 90-95% av tiden - men under de vakna perioderna tränar den på att öppna och stänga sina ögon. Andningslektioner pågår hela tiden för att stärka lungorna och få dem att mogna. Relativt ny forskning visar att andningsövningarna även stimulerar lungorna att tillverka ett ytaktivt medel, som behövs för att lungorna skall utvecklas på rätt sätt. "
Källa: http://www.gravid.se
På måndag ska jag återigen göra ett ultraljud igen. Egentligen är anledningen till det att
se hur moderkakan ligger så att den inte täpper till "utgången" men jag kommer nog
mest att försöka kolla om det är en pojke eller flicka hi hi
Man är ju så himla nyfiken =)
2010
Jag måste säga att 2009 har varit ett mycket bra år för min del.
Det största glädjen är såklart den lilla krabaten som just nu växer i min mage.
Den kommer ju att födas 2010 men blev till i maj 2009.
Annat kul är ju vårt nya fina hus som vi numera bor i, även det införskaffat under
2009.
Vi firade nyår i Riksgränsen, mysigt var det =)
Först finmiddag på Ebbes krog och sen bombade vi massa raketer och
avslutade med mingel bland husvagnarna.
Jag önskar alla underbara människor allt gott under 2010!!!
Urmysig jul..
Jag har såhär lång haft en urmysig jul, dock lite intensiv men ändå sååå mysig =)
Jag tänker skriva mer senare men nu tänkte jag bara lägga in lite bilder så länge...
Gilla eller ogilla...
Alltså jag älskar julen på många sätt. Jag verkligen njuter av
att plocka fram alla fina julgrejer som gör hemmet så mysigt och
harmoniskt. Jag älskar att ge presenter till mina nära och kära och att
vara ledig och umgås i lugn och ro.
Jag har verkligen sett fram emot den här julen i vårt nya fina hus.
Och väntat på att svärmor med fler ska komma och vi ska umgås allihopa.
Men sen finns den där eländiga jävla skitjobbiga gråa molnet i mig hela tiden oxå.
Det är känslan av att jag är ensam.... Ingen familj som självklart bara bryr sig om
en och som älskar en för den man är.
Jo jo jag vet, jag har N och pojkarna. Men jag menar familj av samma kött och blod
med de där starka banden som man bara har inom familjen.
Med de banden som gemansam nämnare behöver man aldrig anstränga sig för att
visa att man duger.
Jag har haft denna känslan till att börja med sedan 2004 då min älskade pappa dog.
Då försvann den största tryggheten i mitt liv.
Sedan dess har jag firat julen med "andras" familjer hela tiden. Det har varje år inneburit att jag
trots att jag varit lycklig också varit olycklig och kännt stor saknad. Och även då känslan av
att jag är överflödig, inte hör hemma med den "andra familjen", att jag borde ha en egen
familj att vara med. Nu får jag (enligt mig själv) kämpa för att duga och passa in.
Jag vet att detta kan låta löjligt för många och jag vet att problemet helt och hållet är
mitt men så är det iallfall.
Och jag tror faktiskt att det finns fler än jag som inte har sin familj kvar som har samma
känsla av att man inte riktigt hör hemma någonstans................
Trött men glad
straffar sig såklart idag, urk!
Jag låg och snurrade trots att jag var jättetrött. J, L och lilla E kom ca
kvart i tre inatt och då hade jag ännu inte somnat.
Somnade väl nångång efter det så det var ingen pigg Sara som väckte
grabbarna halv sju imorse. Men de var så himla duktiga. Jag sa bara en
gång att vi måste vara tysta så inte lilla E vaknar och de var verkligen tysta.
Viskade och tassade på tå, sötnosarna!
Nåja idag är jag och grabbarna bjudna på middag hos grannarna, trevligt trevligt
Passar perfekt när man är såhär trött och slippa tänka på middagen.
Lite trist kanske när vi nu har gäster hemma men vi hinner med dem oxå ikväll.
Och såklart resten av alla dagar de ska vara här =)
Sent inatt kommer ju också äntligen min älskling hem...
Har saknat honom jättemycket som vanligt =)
Och tror nog att grabbarna har saknat sin pappa lika mycket så
han lär nog få ett kärleksfullt välkomnande.
Massa jul och massa kärlek till alla
Helgen över
Sådär lagomt mycket att göra och lagom mycket
helglugn så man känner sig utvilad och nöjd.
Fredagen hämtade jag grabbana från skola och dagis
och så for vi direkt pp badhuset. det var verkligen skönt att
bada och basta litegrann. Efter det käkade vi skräpmat och for
sen och hälsade på mina goa bröder. Vi var hemma först vid
tio snåret och grabbsen stupade isäng.
Lördagen började med lååång sovmorgon. M vaknade halv 10 och A sov
ända till halv elva.. De ni =) Mitt tjatande om sovmorgon verkar
ha gett resultat hi hi.
Medan grabbarna var på kalas for jag runt på stan och försökte
inhandla de sista julklapparna som jag tyvärr inte är klar med
än heller. Efter det fick vi besök av R O R och de röjde lös.
Vi avslutade dagen med sedvanligt lördagsmys med tecknad film
och massa godis.
Inte vet jag vad det är för fel på mig heller, har kanske sovit för mycket eller nåt.
Men när grabbarna somnat igår började jag städa huset. Alltså då pratar vi sent. Kom isäng
efter kl 2 nån gång.
Nåja helgen har vi avslutat idag med julkul på gymnastikklubben.
Imorrn kommer mitt hjärta hem oxå, jipiii!!!
Hopplös
eftermiddagen och när det blir läggdags vaknar jag till liv och börjar med alla möjliga
aktiviteter. En riktig nattuggla är jag och då oxå såklart toktrött på mornarna.
Allra helst nu under graviditeten.... Hade nog kunnat sova halva dagen om jag
kunnat.
Imorse försov jag mig nästan 2 TIMMAR, tur man har flexibelt jobb ibland =)
Jag älskar verkligen julen och ser så fram emot nästa vecka när huset är
fullt med nära och kära. Imorrn kommer grabbarna, på Mån kommer N hem och
på Tisdag kommer "Svämpa", bror J, L och lilla E. Alla ska bo här oxå så
det blir mysmysigt. Just nu myser jag bara runt bland alla fina tända ljus
och stjärnor.
Konstant pinknödig!
Det verkar som att llillisen i magen nu har bestämt sig för att
ligga och trycka på mn kissblåsa hela tiden. Jag springer
på toa hela tiden och ändå kommer det knappt något.....
Det märks också att den lilla har blivit större för rörelserna
är bra mycket kraftigare nu. Men det är klart med redan 2
julbord avklarade blir det nog en bastant kille eller tjej he he....
Igår hade vi julbord med jobbet på Dundret i Gällivare. Jag for iväg
på stan innan för att köpa mig nå kläder att gömma mig i. Urk, vad jag
känner mig grå, svullen och trist alltså.
Men det slutade iallafall med något från garderoben eftersom jag inser
att detta tillstånd är som det är, lika bra att framhäva magen istället.
Många menar ju att det är så vackert att vara gravid.... men jag känner mig
allt annat än vacker.
Dock känns det 100 gånger bättre än innan gårdagen eftersom jag fick massa
fina komplimanger av folk... Blev så glad och det behövdes verkligen. Från och med
nu ska bara vara stolt över min mage =)
Lite bilder från gårdagen:
Skitblogg!
så nu orkar jag inte börja om.
Här är iaf en bild från dagens julbord.... Tjockisjag!
2 snabba veckor förbi!
Två veckor för mig själv väntar återigen.
Men som sagt, det är inte hela världen eftersom
den mysiga julen närmar sig.
Helgen gick hur snabbt som helst som vanligt.
Lördag tog vi en rejäl mysmorgon.. eller iaf jag och barnen.
Pappan hoppade som vanligt upp och jobbade i tvättstugan.
Men jag klagar inte.... Ser fram emot en splitterny tvättstuga/badrum!
Efter diverse besök gick vi och käkade julbord på Citykrogen, jag N och grabbsen.
Vi åt som tokar, ja till och med barnen var sprickfärdiga efteråt.
Sen hem och kolla film och mysa med grabbsen.
Och vi lyckades till och med klämma i oss ytterligare godsaker. =)
Söndag började vi med att kolla GKNN.s juluppvisning på Sporthallen, sen
till julmarknad på Vargen.
Väl hemma pyntade jag och grabbsen julgranen. Så nu står den och glittrar så
fint i vardagsrummet.
Mer än så hanns inte med innan S kom och hämtade M & A som nu ska vara hos henne
i två veckor.
Har tänkt på det där.... Måste ju vara extremt jobbigt att vara utan sina barn i två veckor.
Alltså, detta är ju inte ens mina barn men till och med jag får ont i hjärtat varje gång de ska åka.
Och hur ska det inte då kännas för den riktiga mamman och pappan???
Jag hoppas verkligen att jag aldrig någonsin kommer att behöva lämna bort mitt/mina barn....
