Trött

Uff idag känner jag mig verkligen trött... Har ingen inspiration att göra någonting men är
ändå rastlös som vanligt. Jag o M och lillgossen är hemma, A har sovit hos en kompis och är kvar
där ännu och pappan har åkt på begravning.
Usch vad jobbigt med begravning. ´Det är hans stackars kusin som endast vart 19 år gammal som
ska begravas. Håller tummarna för att allt går bra för alla inblandade idag.

Med lillen går vi två steg fram och ett steg bak när det gäller hans nattningar.
Tre dagar på raken denna vecka har han somnat mellan kl 20-21. Sen kom ett litet
bakslag och vi fick kämpa med honom fram till 23 ungefär.
Igår var han igen ett riktigt mönsterbarn ;) Jag fick honom att sova redan kl 20... han
vaknade två ggr under kvällen men somnade om direkt när jag gav honom bröstet.
Man BORDE ju passa på att sova tidigt själv oxå då för att orka med. Men inte det :(
Istället sitter man uppe halva natten och toktrött på morgonen när han vill upp.
Man slits verkligen mellan att sova tidigt med honom och vara utvilad och att
umgås på kvällarna och få lite vuxentid vilket oxå ger energi på sitt sätt.

Vem sa att man blev klokare med åren????

Värmebölja

Shit pom frit vad det är varmt ute, det är ingen lek =)
Vi har igår kommit hem från Riksgränsen och även där var det riktigt varmt.
Snön smälter bort jättesnabbt. Från ena dagen till den andra var det massa vatten
på isarna.
Här hemma i stan går folk omkring med kjol, shorts och T-shirt.... Inget man är
van vid här i Kiruna den här tiden på året. Knappt alls på sommaren faktiskt ha ha.
Nåja nu är det väl bara att njuta av värmen och leta fram sommarkläderna som ännu
är väl undanstoppade.
Värmen har även påverkat lillgossen idag... Han sov ordentligt på förmiddgen men sedan har
han bara sovit korta stunder och vaknat och gråtit i sin vagn med jämna mellanrum.
Det är ju så svårt att veta hur mycket man ska klä på honom... Får inte bli för kallt och inte
för varmt....
Idag har vi skrivit papper hos Soc så att hans pappa nu är reggad papoa och att vi har delad vårdnad....
Kändes typ som att skriva ägarbevis på en bil eller nåt ha ha.
Vi har även varit hos barnläkaren idag för vanlig tvåmånaderskontroll....
Enligt läkaren så har vi en mycket fin och välmående son.. =) Som att vi inte visste...
Fast det är klart att ibland funderar man ju... som när han bara skriker och man inte vet vad
som e fel... Men som sagt han är helt frisk och kry =)
Nu har han igen somnat i sin fina gunga som han fått i present av bästa G och L.
Han sover så sött där så jag låter honom sova. Egentligen borde jag sätta på honom pyamas och
få honom  isäng...


Back on track

Imorrn återgår allt till det vanliga i hemmet. Idag har pojkarna kommit hem och imorrn
kommer N äntligen oxå. Sedan ska han inte åka iväg nå mer och jobba och det känns verkligen skönt.
Han har ju sagt upp sig från sitt gamla jobb och ska från och med den 1 Juni alltså börja jobba hemma.
Trots att L bara är 8 veckor gammal så märktes det att han tyckte det var kul att brorsorna kom hem.
Äntligen lite liv och rörelse i huset.

igår var jag och gossen på tjejfest =) Han fick dispens att vara med och såklart måste han ju passa
på nu för det är ju knappast säkert att han får gå på tjejfest när han blir större hi hi.
Det var mycket trevligt men vid 9 tiden blev gossen allt för trött så vi for hem och sov. Och det är
inte fy skam det heller...
Han sover fortfarande med mig i sängen så nu när pappan kommer hem kan det bli problem.. ;)
På Onsdag åker hela familjen upp till fjälls igen... ska bli så kul. De har lovat finväder så vi får hoppas att'
de håller vad de lovat.

puss o kram


Det nya livet

Mitt nya liv som mamma har kommit igång ordentligt.
Jag försöker att njuta av nuet så gott det går men jag är ju en obotlig stressmänniska.
Till exempel så tänker jag hela tiden på allt jag borde göra när gossen sover.
Det vill säga, tvätta, städa, laga mat, umgås med vänner, vara ute, träna, blogga med mycket
mera. Jag har alltså inte riktigt ännu hittat "lunken".... Alltså mycket av detta kan man ju faktiskt
göra tillsammans med lillen. Men jag får dåligt samvete så fort jag inte ger honom 100% då han är
vaken eftersom han trots allt sover den största delen av dygnet.
Jag har iaf gjort vissa framsteg.. (tur är väl det).. Jag är inte alls lika orolig för ALLT hela tiden.
Jag tror inte längre att han ska dö bara för att han skriker lite.

Jag och L är ensamma hemma nu denna veckan ut och sedan kommer resten av familjen hem igen.
Det har gått bra att vara själva men nu börjar jag att sakna de andra enormt mycket. Tror lillen
gör det oxå, det är för lugnt i huset just nu.

Vad gör vi då på dagarna?
Det undrar jag oxå ibland för dagarna bara rusar förbi.
Många promenader blir det... och så hälsar vi på folk, äter lunch på stan (ofta), fixar
i hemmet och bara njuter av lillens underbara närvaro.
Just nu sover han i sin vagn ute på gården och vi ska strax antingen få besök av Å med hennes lillgosse
som är L.s bästis ;) eller så går vi över dit en sväng.

Over and out!


RSS 2.0