shoppaholic

Idag när jag hämtade A från skolan såg jag direkt på honom att något hade hänt.
Läraren kom fram och berättade att de haft en incident med flera barn och A hade
åkt på en rejäl propp.
Jag är inte mamma men det gjorde ändå så ont i "bonusmamma" hjärtat. Han hade
klösmärken i ansiktet vid ögat och såg så ledsen ut.
Barn A hade bråkat med någon och slagit barn B som i sin tur blivit förbannad på barn C för
att han inte hjälpt till. Då sade våran lilla A att "- Du kan ju inte bli arg på C för det är ju inte hans
fel att A bråkar med dig.
Det resulterade istället i att våran lilla A fick rejäla slag och klösmärken. Enligt honom själv
blev han slagen på fast han låg på golvet och försökte skydda sig.
Detta tog rejält hårt på honom eftersom han är en sådan som bara vill alla väl och aldrig bråkar
med någon.
När han skulle berätta historien kom det krokodiltårar och jag vet att han kommer att tänka
länge på det.
Men det känns skönt att veta att han försökte lösa situationen på ett pedagogiskt sätt, synd bara att
inte alla barn är lika kloka.

Just nu går vi bara och väntar och väntar och väntar på den lilla tjejen därinne
som enligt planerna ska komma ut på Tisdag.
Försöker att inte vänta allt för mycket men det är verkligen svårt att låta bli.
Man är ju ganska låst och kan inte göra så mycket.
Vi har ju haft extremt kallt här länge nu så det bidrar ju  oxå  till att man mest
går och väntar eftersom man knappt kan vara ute.
Jag aktiverar mig med att städa, baka, laga mat med mera....

Vi har nu äntligen fått vår nya bänkskiva från IKEA.... Vi har väntat i ca 6 månader,
det kallar jag leveranstid.
Så nu är den på plats och den gamla felaktiga är borta. Eftersom vi ändå blev tvugna att
riva halva köket lyckades jag även övertala N att vi skulle tapetsera om fondväggen i köket.
Så nästa vecka blir det nytapetserat oxå... Så kul!
Sedan ska jag införa lite vår i hemmet med härliga vårfärger jippi!

Håll  nu tummarna för att vår efterlängtade bebis snart behagar att komma ut =)

Nu har ju OS satt igång och man sitter hemma i soffan och tittar.
OS 2006 i Turin var helt annat för min del. Då var vi på plats för att heja
på älskade Jonte som tävlade i Snowboardcross. Det var en sån enorm känsla
att vara på plats och känna trycket när tävlingarna drog igång. Det går inte ens
att beskriva känslan när någon som står en så nära tävlar. Man vill så gärna
att det ska gå bra så det värker i hela kroppen.
Nu hade han inga förväntningar på sig eftersom det var hans första OS och skulle ses
som övning inför OS 2010. Han gjorde en kanoninsats och blev 12:a, då var man stolt =)
Men det blev inget OS 2010...........

Eftersom jag skulle vara klar med min utbildning 2008 hade vi pratat om att eventuellt
skaffa barn efter det . Vi skojade att jag och bebisen skulle vara på OS och heja fram pappa.
Så blev det inte heller.........
Han var en underbar människa som har lärt mig många saker och till viss del alltid
kommer att finnas kvar i mig.

Så nu när man ser på OS är det inte utan att det känns tungt, så är det bara.
Och ironiskt nog så sitter jag nu här med en bebis i magen som strax ska komma ut.
Livet är så enormt föränderligt, det kanske inte alltid blir som man tänkt sig men det går
att ordna om man bara vill.

Detta OS kommer mina tankar att finnas i himmelen hos Jonte.

Uff vad är det som händer egentligen?
Jag har ju inte varit sjuk på år och dagar.... Nu ikväll kom febern plötsligt tillbaka igen.
Har ju varit pigg ett par dagar sedan förra feberdippen. Har ju annars haft en rätt skön dag.
Varit ute och promenerat och varit på marknaden i det superfina vädret.
Köpte munkar och var till farmor och fikade =)
Har sedan tillbringat kvälllen hos T, K och söta lilla N.
Ibland är det bra att vara ensam hemma.... Blev igen bjuden på middag =)
Sedan har vi bara kollat melodifestivalen och surrat. Länge sedan man hunnit sitta ned
och bara prata i lugn och ro. De har ju haft en extremt hektisk höst/vinter.

Återigen tillbaka till mig =) Det är ju såklart så att man blir lite nojig när kroppen
betér sig såhär i v.37.
Nu är det ju bara två dagar tills N kommer hem och jag får slappna av, varför kan jag
inte bara må bra tills dess.
På förlossningen tror de väl att jag är galen om jag ringer dit..... Det är ju bara feber liksom.

I förrgår fick jag en konstig feberchock.... På eftermiddagen blev jag helt
slut och mot kvällen låg jag i soffan under filten med massa kläder och vetevärmaren.
Det höll i sig hela natten och i går mitt på dagen var det som bortblåst igen.
Konstig värre.. Nåja man får vara nöjd att det inte blev värre än så.
Men nog är det himla trist att vara själv när man är sjuk. Man vill ju gärna
ha någon som tycker lite synd om en liksom =)

Nu börjar jag känna mig lugnare angående att N hinner komma hem innan
det blir ngn förlossning puh! Fast man ska nog inte ropa Hej ännu...
På Måndag kommer han äntligen hem och då först kan jag andas ut på riktigt.

Idag har jag haft min goa granne och A här på lunch och senare idag ska jag
och hälsa på gamla arbetskamrater från LK.
Känns lite lyxigt att hinna med sådant som man aldrig annars gör.
Till exempel att bjuda någon på lunch hemma i lugn och ro är ett extremt
sällsynt inslag i min orinarie vardag.

Jag mår iallafall hur bra som helst och tänker nu passa på att ta hand om mig själv

innan stormen kommer hi hi!!!

Har nu hamnat i ett sånt läge att det mesta går ut på att förbereda
för den lilla bebbens ankomst =)
Eftersom N fortfarande är i Norge och jobbar lite mer än en vecka till
vågar jag mig inte på några större utsvävningar. Vill ju helst inte behöva
åka ensam till förlossningen.
Dessutom är man ju rätt trött och tung i kroppen så det blir rätt lugna aktiviteter.
Måste säga att det var skönt att jag blev ledig från jobbet =)
Har nu plockat upp och bäddat vaggan, packat det mesta för BB-väskan, plockat fram skötbädd,
inhandlat tvättlappar med mera.
Just nu sitter jag och funderar på om jag ska orka hänga med Em till IKEA imorrn.....
Hade varit bra eftersom vi behöver lite grejer till bebben men orkar man
med en hel dag på IKEA, det är frågan.
Måste vara första gången i mitt liv som jag överväger att inte åka till IKEA, är ju en av mina
favoritsysselsättningar  ha ha

Hej och hå.... Nu är man ensam igen.
N har som vanligt åkt till Norge igen och barnen är hos sin mamma.
Det har varit rätt intensiva veckor så på ett sätt är det rätt skönt att bli
ensam ett tag. Men inte så länge som två veckor....
Har såklart inte samma ork längre som jag vanligtvis har och veckor fulla
med logistic kring träningar, läxor, skola, dagis med mera tar på krafterna.
Det är så himla mycket man vill under dessa vekor när N är hemma.
Så förutom allt kring barnen vill man ju gärna hinna mysa själva och umgås
med vänner också. Det är en svår kombination kan jag intyga.

Nåja nu ska N vara borta i två veckor och när han kommer hem är det bara två
veckor kvar tills lillan ska komma. Då blir N hemma i 6 veckor så det blir verkligen
skönt.
Nu ska jag väl mest försöka att hålla bebban lugn så att hon inte får för sig
att komma ut tidigare. Jag vill verkligen inte behöva åka själv till förlossningen,
det är ju endast 13 mil dit oxå hm......

Vår fina fina tvättstuga och badrum är nu så gott som färdig sånär som på
några smådetaljer som ska fixas.
Här är resultatet såhär långt =)

        

        

 

Nu bara njuter jag av att ha en egen tvättstuga och har börjat att tvätta upp babykläder hi hi..

Och för att inte tala om duschen, den är bara så himla mysig =)