shoppaholic

Jag är så enomt lycklig att min bebis äntligen har hittat ut.
Nu är han två veckor gammal och jag har mer och mer börjat lära mig hur
allt fungerar. Framförallt börjar jag att bli lite lugnare.... är iaf inte exakt lika nojjig
över allt som jag var de första dagarna vi kom hem. Men visst är man en hönsmamma =)

Idag är jag ensam över kvällen med alla pojkarna. N är på middag och bastu med jobbet.
Trots att alla killar är hur snälla som helst är det ändå ett test av tålamodet... Man är ju inte riktigt van
vid situationen och känner sig lite otillräcklig....

Givetvis är det ju lillgossen som tar mest tid av mig och jag kan känna att jag inte hinner och orkar med
de andra två på samma sätt som tidigare. Förhoppningsvis blir detta bättre med tiden. De är ju också bara barn
och behöver också ´få uppmärksamhet. Just nu när lillbebben kommit är det nog t.o.m ännu viktigare att
de också får tid av oss vuxna.

Den känsla jag känner när jag ser på lilla Linus kan inte beskrivas i ord..... Han är utan tvekan det allra bästa
som har hänt mig. Jag är bara så himla lycklig =)



Världens finaste bröder =)