Längtan...
Herregud vad jag har börjat att längta efter min bebis =)
Tror att det är för att den verkligen gör sig påmind hela tiden nu.
Ibland undrar jag verkligen vad som pågår därinne...
Tror att det blir ett litet partydjur som sin mor (varit på yngre dar ha ha)
eftersom det känns som att den har disco därinne.
Oftast är det när jag ligger still... Det är verkligen mysigt att bara ligga
och känna.
Den här bebisfebern får ju mig oxå att tänka jättemycket på mina egna föräldrar.
Tyvärr har jag ju oturen att inte ha någon av mina föräldrar som stöd och skydd
när bebisen kommer. Det gör väldigt ont i mig...
Framförallt så vet jag att min pappa hade varit världens stoltaste morfar.
Saknar honom oerhört mycket....
Nåja nu är det ju som det är och vi ska fixa det ändå.
Men just nu känns det jäkligt jobbigt. Man kännner sig så ensam
och det ska man väl inte vara när det gäller såna här saker.
Här är en bild på min mamma och pappa i deras ungdoms glada dagar.
Bilden gör mig glad =)
Här är jag och min älskade pappa =)
Många kramar till dig.
Fick en liten tår i ögat, & vad fina bilder!
samma här.... tår i ögat.
Kram kram
Åååh, va söööt du är på bilden, du ser ju exakt likadan ut nu! Lika söt o du är ju bara lite större. Å pappa upp i dan. Jag längtar oxå efter den där ungen!
Puss o kram.
Vet du Sara att dina föräldrar finns där aven om de inte är där i fysisk form! Edvin brukar få hjälp av sin ängelmoffa när han bygger lego eller löser olika klurigheter, och jag vet, jag vet att han verkligen är där. Det känner man i hjärtat och man vet att de finns någonstans och ler och är så stolta så de håller på att spricka! Det är tufft att inte ha den förmånen att ha sina föräldrar, och det kommer att komma sådana tillfällen hela tiden då man vill fråga och undra över mycket. Men jag vet att de finns där och om du lyssnar inåt så kommer du att få svar...KRAM
