shoppaholic

Javisst är det så.... Om det finns någon gud eller nåt så tycker han då definitivt inte om mig iallafall.
Återigen har man fått sig en rejäl smäll i det här skitlivet....
Jag börjar bli måttligt ´j-vla trött på att få straff efter straff utan att veta vad jag har gjort för fel
i det här livet. För någonting jävligt fel måste det vara när solen typ aldrig skiner på en mer än en kort stund
för att sedan vända ryggen mot en igen.
Att allt som sker har en mening är rent skitsnack eftersom jag ännu inte sett någon som helst mening med allt
skit som händer.
Eftersom det verkar vara ett mönster att jag ska få smäll efter smäll vet jag fan inte om jag tänker resa
mig upp den här gången. Ligger jag kvar och ger upp kan jag åtminstone inte få fler smällar...
JAG ORKAR INTE MER!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Nu är det så att vi tydligen ska separera.. Inte mitt val och det är det sista jag vill men jag har ingen talan.
Jag lider nå fruktansvärt och framförallt för min älskade lilla underbara son.
Han får inte ens chansen att få en uppväxt med bägge sina föräldrar.
Anledningen till detta: För mycket missförstånd, tjafs o diskussioner sedan lillen kom..... Surprise!

Jag är helt övertygad om att detta skulle gå att lösa men får inget gehör... Så ledsen Så ledsen.. o arg--o besviken....

Så så fort jag hittar någonstans att bo är jag en ensamstående mamma med en snart ettårig bebis som
bor resten av sitt liv på en ort hon inte vill bo på.

Livet blir inte alltid som man tänkt sig........................................